Jag hade precis fotat den här jättekastanjen mitt emot Zinken på Ringvägen när mobilen ringde.
- Hej! Det är xx från fotobutiken. Är det Eva?
- Ja.
- Det finns ett paket till dig här.
- Å, va kul, jag kommer direkt.
Jag dök ner i närmaste T-bana.
Kunde inte komma fort nog fram.
Klev av på Hötorget.
Svävade fram på små lätta moln mot fotoaffären.
Xx plockade fram paketet som visade sig vara en splitter ny kamera.
- Det verkar som dom har bytt ut kameran.
- Ja ha, så bra då.
- Kommer du ihåg vad du lämnade in?
- Kameran och remmen att hänga den i.
- OK.
Han tittar i sin dator för att kolla upp min reklamation.
Men det var en annan persons reklamation han fick upp.
Det var ju inte min kamera.
Snacka om besvikelse.
- Jag är hämskt ledsen, sa han.
Ingenting mot vad jag kände mig.
Jag gick ut ur affären med tunga steg.
Säg den lycka som varar längre än en kvart.
Det var ju synd att det inte var din. Vilket vackert kastanjeträd du har på den fina bilden. kram
SvaraRadera