Morgonen började bra.
Äntligen en dusch med lite tryck i.
Vädret var väl inte det gladaste.
Mulet, grått och blött.
Riktigt höstväder.
Men det regnade inte.
Åkte iväg till jobbet glad och uppegående.
Äntligen riktigt frisk efter monsterförkylningen.
Skulle ta tag i dagen med nya friska tag.
Klev av Tvärbanan vid Liljeholmen.
Skyndade för att försöka hinna med bussen.
Skulle genom biljetthallen då det hände.
Fötterna bara gled undan.
Det var halt.
Nya skor hade jag också.
Åkte raklång i backen.
På gallret precis utanför dörrarna och knät rakt i.
Med resten av kroppen innanför dörrarna.
Saker åkte ur väskan.
Folk stressade förbi.
Nån undrade hur det gick och hjälpte mig upp.
Det verkade ha gått bra.
Just då var det mest pinsamt.
Men det gjorde ont som attan i knät.
Linkade ner för trappan.
Givetvis hade jag missat bussen.
Började må illa och svettas av smärtan.
Det gjorde verkligen riktigt ont.
Nu har jag haltat omkring hela dan och det har fortfarande inte blivit bättre.
Får se hur det känns imorgon när jag vaknar.
Svullet är det också.
Ja, ja.
Är det inte det ena så är det det andra.
Har sett insidan av många läkarkontor det här året.
Börjar bli less.
Hoppas det är slut på otur nu.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar