Jag drog in till stan efter jobbet för att göra de sista julklappsinköpen.
Snurrade runt lite på Åhléns efteråt.
Köpte på mig en ny morgonrock och några lussebullar på Hemköp.
Dags att ta T-banan hemåt.
Det gick bra enda fram till Fridhemsplan.
Där blev det stopp.
Olycka vid Abrahamsberg sades det.
Bussar var tydligen beställda.
Så sa chauffören att vi fick fortsätta efter sådär tio minuter.
Det rullade på.
Men sen blev det tvärnit vid Alvik.
Det blev helt plötsligt slutstation och alla fick lämna tåget.
Dumt att jag inte klev av redan vid Fridhemsplan när strulet började.
Men hoppet är ju det sista som försvinner.
Nu verkade det dock vara helt kört.
Började fundera alternativ hemväg.
Hoppade på ett tåg tillbaka till Fridhemsplan.
Blå linjen till Sundbyberg.
Därifrån var planen att åka buss 113 till Islandstorget.
Men när jag kom upp ur underjorden fanns inte nån 113's hållplats.
Jag började gå framåt och fick syn på en busshållplats.
Men där fanns inte den bussen.
Frågade en tjej som stod där, men hon hade ingen aning.
Men var sjutton fanns hållplatsen.
Det är fortfarande rätt kaotiskt i Sumpan även om det ser bättre ut nu än i somras.
Det mesta av rälsen verkar vara på plats.
Jag vandrar vidare.
Frågar folk.
Ingen vet.
Går och går.
Svettigt blir det.
Känner stressen.
Men jag går åt det hållet bussen ska.
Nånstans bör jag väl ändå komma fram till en hållplats.
Så i fjärran får jag syn på den.
Kan inte se om det är rätt, men hoppas.
Då kommer bussen farande bakom mig.
Har fortfarande en bit att gå.
Börjar springa.
Inte så lätt när man på senaste tiden förvandlats till en soffpotatis med total brist på kondition.
Men chauffören väntar.
Jag kliver in totalt utmattad.
Var nära att svimma kändes det som.
Äntligen på väg hemåt.
Kliver av vid Islandstorget.
Har därifrån lite längre gångväg hem än om jag tar tunnelbanan.
Det bär uppför.
Och stressad som jag känner mig går jag med raska steg.
Det är mörkt och jag vill komma hem så fort som möjligt.
Flåsar som en strandad val.
Fattas väl bara att trafiken kommit i gång och jag förlorat på mina strapatser.
Men det var fortfarande stopp.
Då hade klockan hunnit bli halv åtta innan jag var hemma.
Mer än en timma senare än planerat.
Jag hade tänkt skriva julkorten idag, men det får jag spara till imorgon.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar