Ut ur huset

Nu har jag varit hemma sen i tisdags och jag har vilat och ätit ordentligt enligt läkarens ordination.
Magen mår så mycket bättre nu.
Fortfarande ganska trött.
Men i eftermiddags var jag tvungen att gå ut och röra på mig lite.
Motion är också bra för magen.
Blev rätt förvånad när jag kom ut att det var så varmt.
Riktigt härligt, och solen sken.
Tog T-banan till Vällingby.
Hade inte ätit lunch så jag det blev en sushi, men jag hoppade över wasabin och ingefäran.
Behövde fylla på i skafferiet, det var därför tog jag resan till V-by.
Den lokala affären hemma hos mig är jättedyr och dessutom ett ganska begränsat utbud.
P


Och nu har naturen fullständigt exploderat.
Blommor överallt.
Både vitsippor, tussilago och maskrosor.
Till och med björkarna har redan fått ganska stora musöron.
Det går fort nu.
Och blomsterplanteringar ser man redan lite varstans.


'
Utanför min port väntar tulpanerna fortfarande på att slå ut.
Men det dröjer nog inte länge nu.
'

'
Under tiden lyser dom här pingstliljorna upp rabbatten i väntan på tulpanerna.
'

'

Nästan somrigt

'
Vilket underbart väder det har varit idag.
Tyvärr fick jag dra ifrån jobbet efter lunch.
Magen har krånglat igen i ett par dagar.
Gick till vårdcentralen och fick en akuttid hos doktorn.
Kollade lite prover och sänkan var en aning för hög.
Men inte lika illa som när jag fick åka in på sjukan.
Känner av det i kroppen och det känns som all energi är som bortblåst.
Men nu fick jag iallafall lite bättre tips på hur jag ska göra för att hålla magen i form.
Vad jag bör och inte bör äta.
Inte som läkaren på KS vilket enda tips han gav mig var att jag kanske inte borde äta pizza med bernaise.
Hur ofta äter man det?
Inte jag iallafall.
Men det gav mig idén att jag ändå kunde äta rätt så vanlig mat.
Men se det gick inte.
Måste gå på diet.
Kokt mat. Mycket fibrer. Dricka massor. Skippa kaffet. Helst inga mjölkprodukter.
Oj, oj, oj.
Mycket man får göra avkall på ett tag.
'
Blommorna växer på min gata.
Igår var dom bara knoppar och idag har dom utvecklats till dessa skönheter i den varma vårsolens glans.
'

'

Nattligt buller

'
Vi är varnade.
Och dom passar tiden.
Klockan halv ett inatt satte dom igång.
Och dom har absolut rätt i att det kan uppfattas som störande.
Va då störande.
Vaknade med ett ryck till ett herrans liv.
Fyra till fem veckor ska dom hålla på.
Det blir öronproppar som gäller.
Hoppas bara inte det ska behöva bullra så illa varje natt.
Som sagt, vi är varnade.
'

Åååhhh, ääälskling

'

'

'
Först var det ganska tyst.
Sen börjde hon gapa och yla så man skulle tro det var mord på gång.
När han var klar flög han iväg.
Och hon hängde på strax bakom.
'

Fakturan

'
Idag dök det ett brev ner i min brevlåda.
Det kom från KS.
Det var en räkning.
Fakturan från mina två dygn i sjukvårdens famn.
2 x 80:-
Totalt 160:-
Men vad är det jag betalar för?
Är det en symbolisk summa?
Isåfall är jag tacksam för att vi har skatter.
Annars vete katten hur mycket räkningen skulle vara på.
Vilken tur att man inte bor på andra sidan Atlanten ändå.
'

Just det

'
Kraftfull uppmaning som givetvis inte gäller den som lämnat meddelandet, bara alla andra.
'

Aprilväder

'
Istället för att ta bussen från jobbet ner till Liljeholmen idag, bestämde jag mig för att gå.
Det tar ca en kvart.
Måste börja få igång kroppen igen.
Jag tog däremot mycket längre tid på mig.
Snurrade omkring uppe vid dom nya husen på Nybohovsbacken.
Tittade på utsikten.
Och den var fantastisk där uppifrån.
Tänk att ha en lya på översta våningen.
Häftigt.
Kom mig slutligen ner till Liljeholmen.
Gick lite runt i det nya köpcentret.
Och helt plötsligt tog krafterna slut.
Benen började skaka.
Kände att jag behövde få i mig nåt att dricka samt en energikick.
Ve och fasa.
Plånboken var tom.
Fick sätta mig ner ett tag så jag inte svimmade.
Fick lite krafter tillbaka och gick bort till bankomaten.
Handlade en dricka och sesamkakor på Konsum.
Efter ett tag kände jag mig återställd igen.
Obehagligt när man känner hur energin bara rinner ur kroppen.
'
Och vilket fantastiskt himlaspel man fick skåda idag.
Någon drabbades av dessa olika skurar.
Det såg riktigt dramatiskt ut.
Själv klarade jag mig undan och kom torrskodd hem.
'

'

Norgefantast

'
Satt med en latte på Centralen i Stockholm.
Det var skärtorsdag och jag väntade på tåget till Oslo.
På bordet bakom mig satt en herre och pratade med någon.
Jag såg varken honom eller hans sällskap.
Men han lade ut vitt och brett om allt han visste om Norge och norrmän.
Han talade om hur trevliga dom är.
Alltid ett leende.
Man fick alltid trevliga och kunniga svar på sina frågor.
Och han kunde minsann skilja på norrmän och svenskar utan problem.
Inte bara det, han kunde till och med se från viken stad i Norge folk kom, antingen det var Bergen, Trondheim eller Oslo.
Oj, oj, oj vad han satt och impade på sitt sälskap.
Tydligen någon som inte varit i Norge förr, verkade det som.
Jag satt och fnissade lite för mig själv.
Och hur galna norrmännen blir på 17-mai, det var något hon (ja, för sällskapet var en hon) verkligen borde se.
Det är bara så kul och fantastiskt.
Och det måste jag ju iallafall hålla med om.
'

Utemöbler...

'
...eller möbler ute.
Ett trevligt vårtecken när inventarierna flyttar ut på trottoarena.
'
Ett mindre smickrande vårtecken är dock allt skräp som visar sitt fula tryne när snön försvinner.
'

'

Så arg

'
Klev på tunnelbanan vid Alvik efter att ha "mellanlandat" .
I vagnen stod en riktigt arg man.
Jag såg ryggtavlan på honom.
På den svarta jackan stod skrivet Lars Kristerz.
Ett dansbandsfan.
Han gormade och skrek om att folk var så smutsiga och skräpade ner.
Det är inte klokt.
Fyyyy f*****n
Vart är vi på väg?
Tyckte han.
Vid Åkeshov "mellanlandade" vi igen och alla klev ur.
Problemet hade tydligen varit att en tjej hade suttit med fötterna på sätet.
Han gick bakom henne på perrongen och gapade om vad hon skulle tycka om att få hans fot i häcken.
Hon pratade samtidigt i mobilen med nån och berättade att det var en tokig dansbandsfantast på tåget som besvärat henne.
Arge mannen ojade sig till en äldre kvinna på perrongen som stod och njöt av en glass.
Han beklagade sig över att det tyvär var kameror överallt.
För då vågar man ju inte göra nåt.
Annars skulle han minsann slå ner såna personer som skräpar ner.
Inte för att jag tycker att det är så trevligt att folk lägger fötterna på sätet.
Men jag är tacksam för att kamerorna finns.
Annars....
'

Lätt vårpromenad

'
En underbar vårdag.
Jag kände att jag bara måste ut.
Kameran behöver också få lite vårvibbar.
Tog på lågskorna för första gången i år.
Det var så härligt ute.
Torrt och dammigt.
Solen lyste från en klarblå, molnfri himmel.
Det blev inte direkt nån 'power-walk'.
Det tog mig en timme att gå en sträcka som jag normalt skulle klara på tjugo minuter.
Men det gjorde inte så mycket.
Skönt bara att få vara ute.
Men kroppen tar emot.
Den orkar lixom inte helt.
Det är nog medicinerna som tar emot.
'

'
Här och var ligger det svarta snöhögar som inte hunnit smälta bort ännu.
'

'
Knopparna på träden kämpar på för att spricka.
Men dom vågar inte riktigt öppna sig än.
'

'
Men det finns en och annan modig blomma som vågar sticka upp.
'

'
Och så har vi de vackra krokusarna som lyser upp i vårsolen.
Fast dom har ju redan fått vara med ett tag.
'

I sjukvårdens famn

'
Har inte haft det så bra i magen på sista tiden.
Och i påsk blev det sämre med feber och mer ont.
Skulle ju egentligen jobba i onsdags men jag tyckte att jag hellre behövde uppsöka en läkare.
Jag ringde Vårdcentralen på morgonen och fick en tid ett par timmar senare.
Ingen väntetid och jag kom in till doktorn.
Hon undersökte och skickade mig till labbet för provtagning.
Slapp vänta och var strax inne hos doktorn igen.
Hon kollade proven och konstaterade att sänkan var skyhög.
Någon form av infektion alltså.
Hon undersökte mig igen och var ganska säker på att det var i livmodern som problemet var.
Men hon ansåg att jag borde uppsöka KS-akuten först för att få det bekräftat eftersom sänkan som sagt var så hög.
Man kanske måste sätta in antibiotika via dropp och då måste man stanna kvar på sjukan.
Jag undrade om det var nödvändigt att gå hem först och hämta tandborste m.m, men hon trodde nog ändå inte att jag skulle behöva vara kvar.
OK!
Jag fick med en remiss.
Och åkte in till KS utan att gå hem först.
Jag kom in på gyn-akuten vid 12.
Vid 14 kom jag in till doktorn.
En timme tog det där inne.
Och ni vet ju hur kul det är.
Här hadde jag doktor nummer två med kandidat.
Eftersom hon inte var helt säker tillkallade hon dagens doktor nummer tre, hennes överläkare.
Han kunde dock konstatera att problemet inte var gynekologiskt men istället blev jag remitterad till kirurgen eftersom han misstänkte tarmarna.
'
Väl där hamnade jag i ett undersökningsrum.
Ungefär en timme senare kom en sköterska och bad mig ta av tröjan och sätta på mig en sjukhusskjorta.
Sexigt!
Där satte dom ett dropp och jag fick inte varken äta eller dricka.
En läkare, dagens fjärde, ställde en del nya och likadana frågor som dom andra.
Nu började jag bli lite bekymrad.
Det kändes nu som jag ändå skulle behöva övernatta här.
Och jag som bara hade handväskan som bagage.
Jag rullades ut i korridoren och där skulle jag vänta för att komma upp på röntgen.
Det kunde ta hur lång eller kort tid som helst.
Strax före sju kom en sköterska för att ge mig ett lavemang med kontrastvätska eftersom jag hade fått tid för röntgen en halv timme senare.
Några blöjor lades under och sen var det bara till att knipa ihop tills efter jag var klar med undersökning.
Chauffören kom och rullade upp mig till röntgen.
Där fick jag åka fram och tillbaka några gånger i en datortomograf.
Andas in, håll andan, andas ut, andas in, håll andan......
Det tog ungefär en kvart.
Ny chaufför och tillbaka till "flödet" (akuten).
Dagens femte läkare ställde en del frågor igen, samma som förut, och jag skulle skrivas in på en avdelnig.
Så blev jag 'märkt' med namn och nummer.
Läkare nummer sex kom och ställde samma frågor.
Igen.
Det verkade vara vaktombyte.
'

'
Ännu en ny chaufför som tog mig upp till avdelningen.
Då var klockan halv nio på kvällen.
Jag hamnade i ett två-mans-rum.
Men jag var helt själv.
Den andra sängen var tom.
Vilken tur.
Och så var man igång igen med alla frågor.
Samma frågor.
Den sjunde och dagens siste läkare intervjuade.
Han förklarade att jag hade inflamerade tarmfickor.
Det hade gått ett litet hål på tarmen som han jämförde med en pyspunka.
Han satte mig på hästdoser av intravenös antibiotika.
Ingen mat och dricka, tarmen måste vila.
Jag kanske skulle få komma ut på torsdag eller fredag.
'

'
TV-på rummet över varje säng.
Men det var inte så lyxigt som jag trodde.
Betal-TV.
50 kr för första dygnet.
Jag struntade i det, skönt att vara utan ett tag.
'
Torsdag morgon.
Nya blodprover.
Ny doktor.
Igen.
Den åttonde.
Sänkan hade gått ner, men inte tillräckligt för att jag skulle få komma hem.
Ytterligare en natt.
Jag kanske skulle få komma hem på fredag.
Jag bävade.
Tänk om jag skulle behöva stanna hela helgen.
Men jag skulle iallafall få dricka.
Klara drycker.
Jag blev av med dropp-påsen och då kan man ju röra sig lite friare utan att släpa omkring på dropp-ställningen.
Jag fick be min kompis C om att komma hit med det jag behövde.
Jag var ganska uttråkad eftersom jag inte hade någonting med mig.
På em dök han upp med de sakerna jag frågat efter.
Skönt att få något att sysselsätta sig med.
'

'
På kvällen fick jag en rumskompis.
En ung, jättegullig tjej.
Hon hade vurpat på sin snowbord första dagen på semestern.
Snacka om otur.
'
Fredag morgon.
Nya prover.
Väntar, väntar väntar......
Var är doktorn?
Jag vill få veta om jag kan äta nåt.
Jag börjar bli riktigt hungrig.
Äntligen kommer han, doktor nummer nio.
Yes, jag får äta.
Och jag får åka hem om det går bra.
En trist macka med skinka och lite yoghurt.
Men o så gott det var.
Jag åt försiktigt.
Tugade ordentligt.
Det måste bli min nya livsstil i framtiden.
Inte stressa nar jag äter.
'
Personalen har varit otroligt gulliga, trevliga, roliga.
Dom gör verkligen en jättejobb.
'
Tog en dusch och klädde på mig.
Jag hann även med att få lite lunch.
Sen sa jag adjö och tack för mig.
'
Jag gick till apoteket för att hämta ut mina mediciner.
Men jag var skakigare än jag trodde.
Det kändes som jag blivit körd i en torktummlare.
'
Hoppas jag slipper sjukhus igen för det här.
Nu har jag en diagnos och känner igen symptomen och vet vad jag ska göra så det slipper gå så långt nästa gång.
Men ändrar jag lite på mitt sätt att äta genom att låta bli att stressa så kanske det inte behöver bli någon nästa gång.
'

Påskdags

'
Hopps alla får en fin påsk.
Själv åker jag och hälsar på familjen i Norge.
Där ska vi vara på landet några dagar.
Sedan åker vi in till Oslo.
Då ska jag för första gången få se mina föräldrars nya lägenhet som dom flyttade in i förra månaden.
Jag har bara sett den utifrån under tiden som fastigheten har varit under uppbyggnad.
Jag är så nyfiken.
'
GLAD PÅSK!!
.

'