Peer Gynt ved Gålåvatnet

Äntligen kom kvällen som vi väntat på sedan julafton.
Biljetten vi fick i julklapp skulle äntligen avnjutas.
Vi åkte iväg med buss från hotellet till Gålåvatnet.
Där skulle vi se Peer Gynt av Henrik Ibsen.
Spelas på en utomhusteater med fantastiska kulisser.
Naturen själv.

Å vi var inte ensamma.
Det är otroligt populärt.
Spelas tio gånger varje år vid den här tiden.
Och vädret var perfekt.
Medan vi väntar kan vi se se flera av aktörerna i roddbåtar ute på vattnet i väntan på att det ska sätta igång.
När starten går börjar man med att spela Morgenstemning av Edvard Grieg.
Han har ju faktiskt tonsatt hela Peer Gynt.
Mycket stämningsfullt.

Sedan kommer spelet igång.
Och vi njuter av varje minut.
Otroligt duktiga skådespelare.

Peer själv med sina lögner och fantasier spelas av Dennis Storhøi.

Det är en jätte-ensembel som går av och på scenen.
Ständigt bytande kostymer.

Vi skrattar och facineras.

Men mest av allt skrattade vi åte den här figuren.
Den grönklädda.
Självaste Dovregubbens egen dotter som förför Peer i en dröm.

Efter en och en halv timme blir det paus.
Akt I är slut.
Men nu börjar molnen mörkna och vi ser regnet smyga sig in.
Lika bra att sätta på regnkläderna för säkerhets skull.
Och tjugo minuter senare börjar akt II.
Det gör också regnet.
Och det regnar och regnar.
Skådespelarna spelar som om ingenting har hänt.
Tyvär blev det inga bilder från akt II eftersom kameran fick stanna under regnkappan.
Lagom till slutapplåderna slutar regnet.
Men vi njöt lika mycket av skådespelet ändå.
Jag tar gärna en repris.