tisdag 17 augusti 2010

Hotellet



Hotel Dalimil.
Enligt bokningsbeskrivningen skulle det ta fem minuter att gå till centrum.
Då är ju frågan vad som anses vara centrum.
Yttergränsen då?
Eller?
Men det var ingen katastrof.
Det tog ca 20 minuter att komma till Gamla stan och det är ju OK med tanke på att jag ändå går i flera timmar på en dag.
Området där hotellet ligger är väl si och så.
Känns inte så kul att vara ute efter att det blivit mörkt.
Men annars är det bra, det finns massor av hotell runt omkring.
Men också en del klubbar, det är väl därför det är lite blandat klientel ute på kvällarna.

Personalen är jättetrevliga och pratar bra engelska.
Rummen städas ordentligt och det är rent och fint i badrummet.

Och så var det det där med kabel-TV'n som det stod om i annonsen.
Hmmm!
Fyra, fem kanaler på tjeckiska och en utländsk och det är Eurosport.
Alltså inget för mig som inte tittar på annan sport än skidor.



Frukosten är riktigt bra.
En ordentlig buffé.
Massor att välja på.
Och det känns fraicht.
Ett problem bara.
Jag är vana att ha lite grönsaker på mackorna, men det finns inte en grönsak i sikte.
Endast några tjocka tomatskivor som var prydda med nån skaldjursröra.
Det blev en sån bara för att få tillgång till tomaten.
Andra morgnar har det faktiskt varit lite grönsaksdekorationer som jag har förstört.



Rummet jag fick ligger överst under taket, med takfönster.
Rummet är mot gatan, och det är inget problem för mig som hemma är van att ha T-banan utanför fönstret.
Men det finns två kyrkor i närheten.
Den ena ser jag från mitt fönster, men den andra kan jag bara höra.
Dom ringer varje timme. Antal slag som talar om vad klockan är.
De två kyrkornas klockor är inte helt synkade.
När den ena är klar börjar den andra.
Vid midnatt blir det 24 klockringningar eller fler eftersom den ena klockaren tydligen inte kan räkna.
Fick sätta in öronproppar, men sov inte så mycket första natten.
Men sen sov jag som en klubbad säl efter många timmars dagligt promenerande.
Det är ett himla stort rum för en person.
Gott om utrymme.
Det är ett dubbelrum, men med tanke på vilka till ytan små hotellrum man har bott i så är det här rena dansbanan.



Utsikten från hotellrumsfönstret när jag inte ställde mig på en stol.

Inga kommentarer: